söndag 6 juni 2010

Fin på bord eller på en trappa

Hej. Jag vet, jag missade hela maj. Så kan det gå. Jag har inte haft mycket att komma med under den tiden ändå. Mitt arbete, som tyvärr inte har blivit roligare, har tyngt mig en smula och jag ägnar dagarna mest åt att underhålla mig på rätt ospännande och okreativa sätt i brist på ork.

Jag var i och för sig på personalfest en dag... Det var rätt roligt. Åtminstone efter lite alkohol, när jag vågade prata en smula med folk. Inte för att jag minns om jag sa så mycket vettigt. Jag vet att någon tyckte att jag hade fint hår. Det var vettigt sagt, tycker jag.

Personalfester å sido så bringar mitt jobb inte så mycket mer att ha roligt åt faktiskt. En otippad tidningsnotis kan lysa upp tillvaron ibland, men det är nog det enda.
Inte för att jag vet vad den här helt oskyldiga vattenpumpen har med det att göra, men:

Jag kanske bara tyckte att den var fin.

Det är lite ledsamt att sitta i en källare under en surrande fläkt i åtta timmar om dagen. Effektiv är jag fasen inte heller; det tar mig en hel dag att klippa mig igenom bara några få tidningar. Jag tror att jag är för petig för att hålla på med sånt egentligen. Om kanterna inte blir millimeterjämna så ser Jocke fan till att de blir det. Klipp, klipp. Annars blir det som att försöka ignorera en intensiv klåda som man vet att man lätt kan åtgärda. Precision och symmetri. Hell yes. Totalt överflödigt och bortkastat arbete. Hell yes. Men jag kan inte sluta.

Det tar slut den trettioförsta december. Efter det har jag inte längre någon anställning. Jag vet inte vad som händer i och med det, men något säger mig att ingenting händer i och med det.

Måste sova, men jag vill inte. Måste upp till morgonen, men jag vill inte. Frustrerande, det där. Tillbaka till fläkten och källaren. Klipp, klipp. Åtta timmar. Sport. Klipp. Notis. Klipp. Mer sport. Lunch. Tillbaka till källaren. Klipp. Kafferast. Sitta tyst. Ta en slurk kaffe. Åh, titta... Plantagens annonstidning. Spännande. Se på deras fina växter. Pelargon. Begonia. Fit...


Sedan imploderade mitt huvud.

måndag 19 april 2010

April

Klockan är för mycket, jag är för pigg, min motivation är för låg. Det har nyss blivit måndag igen. Ugh. Jag hoppas sannerligen att det kommer regna i dag. Hm, kollar yr.no. Ett ögonblick...
Fy fan. Nej. Halvklart. Nåväl, det är inte gassande sol i alla fall. Det hade varit shit. Pure shit. Usch.
Fun fact: Man kan inte "njuta av solen". Den är het och jävlig och i vägen. Den bringar svett och cancer och väldigt mycket jävlar-så-intensivt-ledsamt-att-ligga-still-på-en-filt-i-tjugoåtta-motherfucking-°C. Åh, tristessen.

Varför skriver jag om detta? Jag vet inte. Det var bara ett spår jag slank in på. Jag är rätt trött.

Nej, jag skulle egentligen bara se till att få något skrivet i april månad. Nu bör jag lägga mig, men jag vete fasen om jag gör det.

Fun fact #2: Jag vill äga en HTC Evo och Red Dead Redemption, men kan inte få något av dem.

OK, nu bör jag lägga mig.

tisdag 2 mars 2010

Gah

Kanske är det allt tidningsläsande som gjort att skrivlusten blivit lite svagare den senaste tiden. Jepp, förmodligen. Det plus de där skuldkänslorna jag nämnde förra gången; de biter sig fast och lär sitta kvar väldigt länge. Suck. Vore jag inte så rädd för att konfrontera mina problem så skulle jag kunna göra nånting åt det här, men jag klarar det fasen inte. Eller?

Hej. Tidningar, ja. Fy fan... Jag har klippt mig fram till mitten av juni -09 nu. Tidningar är tråkiga. I alla fall de jag läser. Utöver själva nyheterna och, för all del, vissa serier (fuck off, Laban), är materialet ofta bedövande tråkigt. Personporträtt och grejer. Tråkiga, tillrättalagda människor. Usch. De enda smått intressanta personerna i en morgontidning är de namnlösa brottslingarna bakom nyhetsrubrikerna. "47-åringen", "Yxmannen", "Konsumblottaren" och de andra. Visst fanns det en Konsumblottare? Nej? Hur som helst är det rätt ledsamt att man måste vara kriminell för att vara något sånär spännande att läsa om. Kriminell eller jävligt elak.


Ibland hjälper inte ens det.


Sportbilagorna är... Åh. Sportbilagorna. Varför - åh, varför - finns sportbilagorna? Varje jäkla dag en ny sportbilaga. Jag kan fasen inte förstå vad det är som gör sporten så viktig att den förtjänar en egen daglig bilaga framför t ex politik, ekonomi, kultur eller teknik. Varför är det så? Och varför är det absurt att ställa den frågan? Gah. Även jag har mina intressen - men inte skulle jag väl ens komma på tanken att föreslå att man skickade med en (smakfull) erotisk bilaga i min tidning var dag? Eller ens en gång i veckan?
Jag tror ärligt talat inte att Zlatan spelar fotboll för samhällets skull, så att sådant på fullt allvar buntas ihop med nyheter i en morgontidning tycker jag är rätt upprörande. Eller åtminstone orättvist med tanke på att andras intressen inte får långt lika mycket utrymme däri. Var är min mjukporr, VF?

onsdag 3 februari 2010

Månadsbloggen

Januari är förbi och det är min praktik också - men bara för att den har blivit till en anställning. En offentligt skyddad sådan. Har jag fattat det rätt innebär det att det är staten som betalar mig och min arbetsplats för att ha mig där, vilket kanske inte är lika häftigt som att bli anställd för sina färdigheter, men det är likväl ändå en anställning. Plus att jag tror att de är rätt nöjda med mig på jobbet. Plus att de färdigheter jag faktiskt har kanske inte är de mest eftersökta på arbetsmarknaden heller. Apropå inget särskilt: är erotiska noveller inne just nu? Och på tal om ingenting: hur ser en bra pseudonym ut?

I övrigt har det varit lite sådär. Jag har känt mig lite nere. Har bland annat haft lite skuldkänslor som jag inte är säker på om jag borde ha. Jag kan ha betett mig dumt åt gentemot en kompis, utan dennes vetskap. Usch. Man ska inte bete sig dumt mot dem man gillar.
Sedan är jag en smula stel och liksom halvt avdomnad på några ställen i kroppen också. På vänstra sidan. Jag ringde Sjukvårdsrådgivningen i går, där jag fick rekommendationen att höra av mig till vårdcentralen för att testa mig mot borrelia. Borrelia är lite läskigt, för det låter lite grann som gonorré.

Och med de orden avslutar jag detta inlägg.