*Pipeli-piiip*

I dag blev jag väckt av min telefon. *Pipeli-piiip*. Faen, vad jag hatar den där ringsignalen.

"Hej" sa min släkting. "Låg du och sov?"
"Nej..." sa jag tvekande och insåg att det kanske inte var sanning.
"Jag skulle bara ringa och påminna dig om att det är kyrkoval i dag."
"Ah. Just det..." sa jag.
"Du ska väl gå och rösta?"
"Eh... Tja..."
"Det tycker jag. Det är en rättighet vi har och vi är ju döpta och konfirmerade i svenska kyrkan."
"Jo..." sa jag.
"Du har fått ett röstkort och så?"
"Jo..."

Jag valde att inte debattera ämnet. Jag sa aldrig att jag sedan länge menat mig gå ur svenska kyrkan eller att jag inte tycker att kyrkan ska behandlas som en politisk institution. Jag nyttjar nog hellre mina demokratiska rättigheter där de känns viktiga för mig, i stället för att engagera mig i något som jag inte vill ska ha ett inflytande på samhället över huvud taget. Även om jag har välsignats med "rättigheten".
Så skulle jag sagt. Faen.

För att göra en lång historia kort: det var kyrkoval i dag och jag gick inte och röstade. Så var det med det.

Det här har inget med saken att göra.

Asch, jag orkar inte skriva mer just nu.
Nästa gång får vi se hur det har gått med mitt lilla Sims 3-experiment. Hej så länge.

Micke P och Jerry G

Tillbaka, tillbaka. Med ett riktigt inlägg.

Jag har, om någon undrar, inte haft något nämnvärt för mig sedan sist. Visst, jag typ slutförde översättningen, men den kan ju alltid justeras och mixtras med i all framtid. Känner jag mig själv rätt så lär jag aldrig bli helt nöjd. Jag måste hitta en målgrupp också. Svenskar som inte kan engelska, antar jag. Duh. Den något äldre generationen. Hur man ska få deras uppmärksamhet vete fasen dock. Allt jag vet om dem är att de uppskattar Lazze Stefanz och svensk polisfilm och grejer.

Biodags igen, Sverige.

"Inte något nämnvärt" inkluderar för övrigt att bl a testa The Sims 3. Jag är inget jättefan av serien, spelen är ganska sega och stela, men det går att ha lite kul med dem ändå om man är nog oseriös. Jag är rätt oseriös.

Det här är Jerry:

Jerry har ett mål olikt de flesta andras: han ska föda fram en hel ortsbefolkning på egen hand. Eller ja, inte helt på egen hand, han måste ta lite hjälp av ortens kvinnor också. Och det gör han sannerligen. Oh yeah.

Ja, jag tyckte att det lät som en lite lustig idé att försöka få en karaktär att göra ett bestående intryck på sin omgivning genom att sprida runt karaktärens gener. Som faen.
Med intryck menar jag synligt intryck, så jag valde att ge Jerry ett säreget utseende för att låta hans anlag synas tydligt hos senare generationer (han har rätt stor näsa t ex).
Jerry har flirtat runt i sitt lilla samhälle en stund nu och umgåtts med många kvinnor. Här är en nu föråldrad bild från hans släktträd - klicka för att förstora:



Föråldrad, som sagt. Den där bilden visar blott arton barn och även om jag inte har stenhård koll på räkningen så vet jag i alla fall att de är över trettio nu. Jerry har åldrats och blivit gammal gubbe, men han jobbar vidare ändå. Det är synd att säga att han är en värst bra pappa dock. Bildbevis:



Gissa vem pappan är. Jepp. Vilket a-hole.
Fortsättning följer.


/Tillbaka snart, hörni.

"Please Leave"

OK. OK, jag tror jag är klar nu. Men nog om det för stunden.
Nu det här:

Förbluffande fakta:
Handikappade personer är barn - och alla som vill får vara deras föräldrar!

Förbannad. Återkommer.