lördag 28 mars 2009

Varan

Vädret snöade skiten ur min hemort för någon dag sedan. Vintern är tillbaka - with a vengeance, som de säger i staterna. Ja, jag säger också så.
Så nu är allting vitt här utanför igen och det utan att jag är förvånad; man ska inte förvänta sig riktig vår i mars. Snälla nån. Man får ett smakprov och sen får man vänta tills andra halvan av april på den äkta varan. Som tidigast.

En, heh, äkta... Skit samma, det var inget.

Jag sitter här och kollar på en dokumentär om ett ämne jag eventuellt menar mig ta upp här framöver. Jag säger eventuellt därför att jag är rädd av mig; det rör en grej som är en aning kontroversiell i Sverige. Har förstått att det kan vara farligt att gå emot status quo i det här landet, så det får vänta tills jag är modigare.
Hm. Inte länge sedan jag själv tyckte att andra som kom med såna kritiska påståenden var paranoida och knepiga. Där ser man. Personlig utveckling for the win, som de säger i staterna.


Flämt! Nu är det helt plötsligt dags för...



Ja, se på fasen - en del 2! Varför inte, liksom. Vore ju slöseri med min logga annars. Tyckte att åtta timmars Photoshopjobb förtjänade mer.
Då så:


Film: Barry Lyndon


Vad postern säger om filmen:
Det här är eventuellt berättelsen om en beväpnad man och hans mer än nödvändigt hårda kamp mot blommor, eller kanske bara rosor. Mer troligt är att det är en metafor för kärlek och våld eller nåt.

Tankar om postern:
Stilren, eller hur? En riktig snygging. Den är inte enkel på samma vis som Jaws-postern då det inte framgår lika tydligt vad filmen faktiskt handlar om här, men den är ju så himla lätt att vila ögonen på. Att nånting är lite pretentiöst gör inget när det får se så här bra ut. Högklassigt värre. Filmaffischernas Rolls Royce?
Svart/vitt/rött visar än en gång vilken kombination som alltid vinner. Naziflaggan är undantaget som bekräftar regeln, men det beror mest på att, ja, ni vet.



Film: Full Metal Jacket


Vad postern säger om filmen:
Att Full Metal Jacket är en krigsfilm som utspelar sig i Vietnam, där vinden tydligen inte blåser, utan suger. Va?

Tankar om postern:
Ja, jag har inte lyckats förstå mig på den där taglinen. Varför kommentera vinden? För att få till ett skämt som inte är fyndigt alls?
"Blows" = att något blåser eller är dåligt
"Sucks" = att något suger eller är dåligt
Haha?
Hm. Är det kanske meningen att det bara ska vara förvirrande nonsens? Jag har svårt för att acceptera det.
Fasen, Kubrick. Pretentiöst funkar bara när det är grafiskt.



Film: Platoon


Vad postern säger om filmen:
Soldater, djungel och id-brickor tyder på att vi är kvar i krigsfilms-Vietnam. I förgrunden verkar en västerlänning ha en uppenbarelse av något slag, eller så är han beredd på att titeln ska falla ner.

Tankar om postern:
Jepp, nog är vi kvar i Vietnam alltid och det där är Willem Dafoe (såvida han inte är utbytt i postern) som gör den nu berömda, tja, Platoon-posen får man väl kalla den för. En stark bild av förtvivlan. Id-brickor som O:n tycker jag rimmar lite illa med övriga bilden; de ger liksom ett lite oseriöst intryck. Vilket kan vara en medveten, ironisk grej.
De vietnamesiska soldaterna i bakgrunden verkar lite borta, för övrigt. Ser de inte amerikanen? Tolkning: Dafoe jagas skoningslöst genom djungeln av en FNL-pluton när han plötsligt knäcker årets idé och kamouflerar sig mot omgivningen genom att härma ett träd. Det fungerar alldeles utmärkt.



Film: Glen or Glenda


Vad postern säger om filmen:
Hm. Ja... Den innehåller minst en transvestit. Är det där Satan till vänster? Är det här skräck? Vad fasen är det här?

Tankar om postern:
Filmens tagline: "He Loved Women So Much, He Dared To Dress Like One!"
För det första, är det verkligen därför man klär sig som det motsatta könet? Jag förstår om det handlar om en identitetsgrej eller åtminstone att man gör det för att det känns bra - men som en allmän kärleksmanifestation? Vem fanken vinner på det?
För det andra: Resten.
Det här lär vara en passande poster (eller förmodligen omslag i det här fallet) till sin film, för Glen or Glenda ska vara en riktigt bisarr skapelse. Har sett några minuter av den själv; den är fri från copyright numera och finns utlagd för allmän beskådan på internet. Av det jag såg fick jag inte direkt känslan av att filmen berättar mycket mer än postern. Skum och osammanhängande.
Filmen, som ska ha kallats en av de sämsta någonsin, är gjord av Ed Wood, kalkonregissören bakom klassikern Plan 9 from Outer Space, en film som ska ha kallats en av de sämsta någonsin.



Film: Alien


Vad postern säger om filmen:
Att den förmodligen utspelar sig i rymden och till viss mån handlar om ett ägg. Ingen idé att du skriker dock.

Tankar om postern:
Superkändisdags igen! En klassiker från blockbustrarnas storhetstid när det faktiskt var värt att gå på bio. Även här, precis som med Jaws, en väldigt simpel design som ämnar trigga igång olustiga känslor, men tar en mer subtil... approach (du vinner igen, engelskan). Vi ser vad som verkar vara ett läckande ägg av onaturlig, eh, natur lysas upp på ett sätt som får det att likna en planet. En... utomjordisk planet. Fiffigt.
En poster man minns. Kuslig. Den bär dessutom på den kanske mest kända taglinen genom ti... Ey, vänta... Vad fan är det här?
"In space no one can here you scream"?? What!?
Vad är det här för hobbyskitversion jag har fått tag på?

torsdag 26 mars 2009

KK

I dag har jag gjort det igen. Kladdkaka. Jag skulle lagt upp en bild på den, men, ja...

För sent.

Den var OK. Jag är inte säker, men jag kan ha kommit att tröttna en aning på kladdkaka; har gjort ett antal genom åren nu. Det är faktiskt det enda jag bakar. Inte minst för att det är det enda receptet jag kan. Hade i och för sig ingen glass eller nåt annat tillbehör till kakan den här gången - vilket nästan fick mig att skriva att jag åt den au naturel, men en Google-sökning visade lustigt nog att att det kan tolkas som att jag åt den naken. En halvsanning på sin höjd.

Iusch. Är trött. Irriterande. Jag vill vara vaken.

Heh, snubblade nyss över en bild jag tog inne på ICA för några veckor sedan:


Den som gav grönt ljus åt motivet till den här kattsandsförpackningen hade antingen humor eller bråttom. Katten i lådan visar tydligt ett ansiktsuttryck i linje med "Do you mind? Jag skiter?" och lillen till höger tycks precis ha fått syn på Goatse-mannen (googla på egen risk - safesearch av) utanför bild. Sen verkar svansen på den förstnämnde vara bruten också. De här katterna har ingen bra dag.

tisdag 24 mars 2009

Rätt OK

Ey, tänk dig följande: Du är inlagd sedan länge på sjukhus i väntan på ett viktigt organ för transplantation. En dag rusar en läkare entusiastiskt in i rummet och utbrister att man har hittat en donator! Den komiska twisten? Det är Keith Richards.

Ja, det var inte en anekdot från verkliga livet eller så, jag tyckte bara att det var en lustig tanke.

Jahapp... Vad händer annars då? Allt väl? Det är rätt OK här. Jag tror att det beror på solljuset. Föredrar vanligtvis regn framför sol, men måste erkänna att det känns rätt bra att se våren utanför fönstret. Köksfönstret, vill säga; rullgardinerna stannar nere här i vardagsrummet. Grannarna kan se om jag skulle surfa in på olämpliga grejer. I studiesyfte.

Det blev en kortis den här gången. Utfyllnad är utfyllnad.

onsdag 18 mars 2009

Filmposters!

I dag: Filmposters.
Ett ämne lika gott som något annat, liksom.
Hm. Faktum är att det är godare än de flesta.
Hmm. Faktum är att det är så gott... att det får öppna en helt ny serie i min blog(g)!

Introducing...





Yeah. Som jag kanske eller kanske inte gör fler än en del av.

Det finns många märkvärdiga bidrag att häpnas över eller ha kul åt i den här kategorin. De är dessutom oftast bättre än själva filmerna.
Jag fuskar förresten lite med begreppet poster här och låter det gälla även filmomslag.
Här kommer dagens skörd...



Film: Jesus


Vad postern säger om filmen:

Det här är förmodligen en film om Jesus, känd från bl a Bibeln och TV. Tack vare genial bildkomposition är det lätt att lyckas hitta honom på bilden eftersom han glöder.

Tankar om postern:

Jesus är en TV-film, vilket innebär att den inte lär haft en superbudget att stå på, så om trådarna råkar synas när frigolit-Jesus stiger upp mot himlen är det ganska förlåtligt.
Fem extraminuter i Photoshop har dock aldrig ruinerat varken filmstudio eller TV-bolag - så varför ser postern ut som omslaget till en kioskroman? Det känns som om att man har lagt ner sig på fel grejer; någon såg det första utkastet till postern och märkte att något var dumt... men vad? Kunde det vara titelns bruna, fult skuggade text med det sämsta valet av typsnitt någonsin? Nej, slutsatsen var en annan: Jesus lyser inte.

Whoa! Kolla! Där till vänster! Gary Oldman! Gary Oldman! Det här är det tredje inlägget i rad där han är med på bild! Han är, med rätta, med i allt.



Film: Jaws



Vad postern säger om filmen:
Att den handlar om en stor haj som äter folk.

Tankar om postern:
Kände mig tvungen att ta med nånting bra som alla känner igen, och det finns inte många posters som är så igenkännbara som Jaws. Gjord skrämmande med enkla medel, precis som ledmotivet. Inga metaforer och shit - filmen handlar om en stor haj. Och vi badar aldrig mer igen.
En av de bästa filmposters som gjorts. Enligt mig i alla fall.



Film: Wesley



Vad postern säger om filmen:
Jag har ärligt talat förbannat svårt för att erkänna det här som en filmposter över huvud taget. Men, ja... Ska man försöka urskilja nånting så handlar den här filmen om en präst med långt hår. Han vistas i skittråkiga miljöer. The end, liksom.

Tankar om postern:
Ett bidrag som jag råkade snubbla över och som bara var tvungen att bli med här, ty det är den tråkigaste ursäkt till poster jag någonsin lagt mina ögon på. Utan att skämta.
Tidigare sa jag att posters ofta är bättre än sina filmer - om så är fallet här så vet jag en film som faktiskt kan få mig att knäppa över till travet på TV4, om vi antar att alla andra kanaler visar samma film. Åh fy fan.
Även här syns likheter med en bok, men vi snackar facklitteratur nu. Facklitteratur om mattor och damm. Jäklar, vad jag inte vill se den här filmen.



Film: Léon



Vad postern säger om filmen:
Att den här herr "Léon" är en häftig person, eller i alla fall mystisk och lite kuslig. O:et i hans namn är ett kikarsikte, så han skjuter förmodligen folk. Kanske till vardags?

Tankar om postern:
Whoa, det här är en häftig poster. Ett ansikte får ta upp hela alltet och det funkar så bra. Rött och intensivt. Mycket snyggt. Folket visste vad de gjorde när de satte en mössa och ett par runda solglasögon på en skäggig Jean Reno, det är ett som är säkert. Kan inte tänka mig att många andra hade anammat looken så bra som han gör; den satte standarden för hur yrkesmördare bör se ut på film. Inte för att jag vet om någon faktiskt följde den, men ändå. Jag tycker att det är standarden i alla fall.
En mycket bra poster till en mycket bra film.

Heh. Vet ni förresten vem som är den fenomenala skurken (en av de bästa någonsin) i den här filmen? Jepp! Kom på det när jag satt och skrev. Kusligt, eller hur?





Vad postern säger om filmen:
Den här lär handla om två män som tycker om att bada. Den ene av dem är... Vänta... Vad fan?

Tankar om postern:
OK, Le Grand Bleu gjordes faktiskt hela sex år innan Léon, så på ett vis kanske det är fel av mig att ta dem i den här ordningen och få det till att se ut som om att LGB (som jag ej sett) försökt sno åt sig Léons häftighet - men jag är inte så säker på att postern, som i det här fallet är ett DVD-omslag, såg ut så här från början. Faktum är att jag tror att det är killen till höger som har huvudrollen; de satte förmodligen Reno centrerad senare, efter att han blivit ett stort namn. Som i efter att han spelat i Léon och sett ut exakt så där.
Hur som helst så är det Luc Besson som regisserat båda filmerna, så det känns inte riktigt helt rätt att ropa plagiat.






Vad postern säger om filmen:
Att det här är samma film, för den heter samma sak.

Tankar om postern:
Ja, jag letade reda på vad jag tror är originalpostern till filmen. Inget fel på den här ju. Snygg, enkel och drömsk. Helt klart värdig en film med namnet Det Stora Blå.
Ibland, men inte ofta, är en Jean Reno en Jean Reno för mycket (gäller endast posters).


-----------------------


OK, OK, det får räcka. Tar jag fler så har jag inte nog till fler inslag (för det finns ju för jäkla få posters), utifall att jag faktiskt skulle känna för att fortsätta.

Ooh, jag väljer att avsluta inlägget med en film jag faktiskt gjort själv, i Grand Theft Auto IV.
Joakim presenterar... LCPD's Finest:


(Finns även här om det inte går att se den)

lördag 14 mars 2009

Filmer

Bröl. Hej.

Jag är rätt trött. Vill inte vara det, det är tråkigt. Att gå till sängs är för jäkla tråkigt. Det sitter i sedan barndomen, det där. Jag vill inte gå och lägga mig. För det är tråkigt.
Det blir till att sitta uppe och skriva här då i stället. Men om vad... Hm.

OK, det blir en lista över filmer jag har sett på sistone:
  1. A Clockwork Orange
  2. Screamers
  3. Masks of Evil
  4. Bram Stoker's Dracula
  5. The Truman Show
  6. The Ipcress File
  7. United 93

Clockwork
nämnde jag förra gången. Udda förstås, men allt annat än tråkig. Jag har inte sett alla av Kubricks filmer, men hittills har jag inte märkt av något som känns fel i dem. Eller ja, jag undviker i och för sig hans sista film Eyes Wide Shut (haha, nu skrattar jag, för jag råkade stava shut med 'i' först) för att Tom Cruise har en huvudroll. Jag är inte så förtjust i den mannen.


Domen: Obehaglig på ett behagligt sätt? Är det en passande beskrivning? Den är bra, OK?


--------------


Screamers... Science Fiction från 1995. Utspelar sig på en annan planet i en mörk framtid. Vet inte vad jag ska skriva mer än så, för handlingen var rätt tråkig. Om man ens kan kalla det för handling, den märktes knappt av. Det som var sevärt var de futuristiska utomhusmiljöerna, som faktiskt kändes rätt trovärdiga, och huvudrollens Peter Weller, mest känd för sin roll i/som RoboCop. Allt annat - främst övriga skådespelarinsatser - höll rätt låg kvalitet. Baserad på en novell av Blade Runners Philip K. Dick för övrigt.


Domen: Långt ifrån en Blade Runner, men duger som medioker underhållning en regnig dag om man inte har något bättre för sig.


--------------


Masks of Evil. Ah, den, tänker ni. Men ni ljuger. Ni vet inte ett shut om Masks of Evil. Däremot känner ni till karaktären Indiana Jones och kanske också serien om hans liv som ung: The Young Indiana Jones Chronicles. Jo, Masks of Evil är en TV-film sammansatt av två avsnitt från serien, varav det senare av de två, Transylvania, var det jag egentligen var ute efter. Jag minns nämligen att jag menade mig se just detta avsnitt då serien gick på svensk TV någon gång under nittiotalet, men gick faen och missade det. Sedan dess hade jag gått och gråtit fram tills nu, då jag äntligen fick chansen att få ta del av Indiana Jones möte med Dracula.


Domen:
Nästan allt sög.


--------------


Dock fick det mig att se om Bram Stoker's Dracula från -92. Med Gary Oldman. Whoa. Han är för jävla bra i den filmen. Seriöst, hans greve Dracula - i synnerhet den äldre versionen - är utan någon som helst tvekan i Oscar-klass. Han gör en av de absolut bästa skurkar jag sett. Ironin? Han spelar mot Keanu Reeves. En stol kan spela bättre än Keanu Reeves. I den här filmen är han fasen menad till att spela britt, men levererar sina repliker som en pinsamt amerikansk, öh, Keanu Reeves. Oldman, däremot, som faktiskt är britt men spelar rumänier, gör det helt suveränt. Varenda ton i hans röst känns trovärdig - det är precis så som man föreställer sig att karaktären Dracula skulle prata. I alla fall får han det att kännas så.
"My friend. Welcome to the Carpathians..." Bravo!

"En retroaktiv Oscar? Till mig? Tack, Jocke!"

Domen:
De bra sakerna (Oldman, snygg ljussättning, drömska bilder, bra musik) väger över de sämre (Reeves). Handlingen är OK, men... nånting saknas. Jag kan inte sätta fingret på vad. Mer innehåll kanske? Eller är det tvärtom för mycket av nånting? Hm. Jag vet faktiskt inte riktigt. Ändå bra.


--------------


Efter det The Truman Show. Det var rätt länge sedan jag hade sett den, så jag kände att det var dags igen för att kolla om den var lika bra som jag mindes den. Det var den.
Det här var Jim Carreys första dramaroll efter att han gjort sig känd i utflippade komedier som Ace Ventura: Pet Detective och The Mask. Handlingen är rätt så otrolig, men kul och intressant: En man (Carrey) har under hela sitt liv haft huvudrollen i världens största TV-serie utan att veta om det. Hans hemort är egentligen en gigantisk studio byggd för seriens skull, han bevakas av tusentals dolda kameror dygnet runt och alla hans släktingar och vänner är skådespelare. Whoa.
Det var roligt att se Carrey göra bra ifrån sig i en dramakomisk roll som den här. Det var liksom här han blev en "riktig" skådis.


Domen: Bra film, bra film. Ed Harris gör en fin skådespelarinsats också.


--------------


The Ipcress File starring Michael Caine, anno 1965, är en brittisk spionthriller som jag snubblade över för några dagar sedan. Den coola titeln bidrog inte så lite till att locka mitt intresse.
Mitt omdöme kanske inte är helt att lita på här; jag var hög på koffein och förbannat trött när jag såg den vid första tillfället. Var tvungen att se den igen dagen efter för att kunna greppa den bättre. Jag kan kanske ha lyckats.
Caine spelar Harry Palmer, en snäppet mer realistisk James Bond-typ som arbetar inom brittisk underrättelsetjänst. Någon kidnappar och hjärntvättar vetenskapsmän från väst och Palmer ska ta reda på vem.


Domen:
Tja, jag vet inte riktigt. Caine är i alla fall cool. Jag tyckte att filmen var över när den verkade vara mitt uppe i handlingen, men jag vet inte. Den var inte så värst spännande. Tror jag? Hm, anledningen till att jag är såpass osäker är att det här verkar vara en rätt så respekterad film, så jag är rädd att ge, hm, "fel" dom. Kanske har missat något.
Jag får se den igen om något år helt enkelt, utan kaffe.


--------------


Ah, så... United 93 då. Det här är listans allvarliga bidrag.
United Airlines Flight 93 var "det fjärde planet", 11 september 2001, dvs det enda av de kapade planen som terroristerna inte lyckades flyga in i ett mål. Filmen följer, via flygtornsledare, terrorattackerna överlag och förstås händelserna på United 93 i synnerhet, där några passagerare gjorde ett desperat försök att övermanna kaparna och ta kontrollen över planet.
Jag måste erkänna att jag blev positivt överraskad av den här filmen; jag var rädd för att den skulle vara Hollywoodsk med rejäla portioner hjältedom och patriotism, men hade helt fel. Faktum är att den kändes rätt mycket som en dokumentär, med skådespelarinsatser så trovärdiga att de fick mig att undra om vissa karaktärer inte spelades av deras verkliga motsvarigheter. Eftertexterna avslöjade att det faktiskt var just så.
Kaparna är inte överdrivet förskurkade och passagerarnas insats sker i ren desperation. Alla är mänskliga och slutet känns så tragiskt som det borde.


Domen:
Filmens ofilmiska stil gör den verklig. Jag tror inte att det går att sammanfatta den bättre än så.





Åh, nu är klockan sex på morgonen. Jag... bör lägga mig. Suck. :-(

måndag 9 mars 2009

Gary Oldman, jordgubbar

Måste skriva något i bloggen... Måste... verka... *hngh*... trendig...

Om mitt liv här i lägenheten kom att filmatiseras så skulle två saker stå klart:
  1. Det vore en billig produktion, eftersom filmen skulle bestå av en stillbild och lite MIDI-musik
  2. Endast jag skulle vilja se den - och då bara för att jag spelas av Gary Oldman

Jag kan inte fatta att jag hittade en så passande bild


Kort sagt så är det fortfarande ganska tråkigt här. När jag inte kollar filmer för att fylla tillvaron alltså. Såg A Clockwork Orange i natt. Hade inte sett den på länge. Den var bra. Stanley Kubrick var allt en speciell regissör. Man måste gissningsvis vara rätt modig för att våga göra en såpass kontroversiell film som Clockwork. Eller ja, i Kubricks fall var nog mod överflödigt, jag tror helt enkelt inte att han brydde sig om vad andra tyckte. Eller, jag vet inte. Bra filmer gjorde han i alla fall. Jag svamlar.

För att byta ämne totalt så har jag gått och funderat på att börja odla nånting, som hobby. Har provat chili tidigare, men det slog inte väl ut i slutändan tyvärr. Vore häftigt att odla jordgubbar. Whoa. Jordgubbar. Den tanken ska jag spinna vidare på. Jordgubbar.


På bilden: jordgubbar

onsdag 4 mars 2009

Kaptenens loggbok

Fjärde mars, kl 19.20:

"Scheisse!"

- Slut på logg

Ja, det blev inte mycket mer ubåtande än så för mig, tyvärr. Jag kom faktiskt aldrig ens förbi menyn innan spelet överhettade processorn och fick datorn att stänga av sig. Gjorde ett nytt försök och fick samma resultat. Fasen. Lite snopet.
Jaja, jag får väl ta och kolla på Das Boot eller nåt för att kompensera.

Jag kom precis fram till att jag inte känner för att skriva mer just nu.